zombieslayers

Måste erkänna att jag är skyldig till en rad ringa brott, men det här är nog det största. Det är så hemskt att självaste Elvis vänder sig i graven.
Att inte uppdatera bloggen på några månader är ett stort brott som jag borde bli straffad för eller helt enkelt bli insatt i fängelset. Ah, eller så inte.
Nu passar det sig att klaga över hur mycket man har haft att göra i skolan och hur lite tid man har haft till att sitta vid datorn och uppdatera bloggen. Men, det tänker jag inte göra! Istället så ska jag skriva om hur min helg har varit. Hur ointressant det än kan vara så kommer jag ändå berätta om hur den har varit! Klaga inte. Jag kommer i alla fall inte lägga upp bilder på vad jag har ätit till frukost, om nu det kan vara till någon tröst.

I fredags så blev jag och Challemanne äntligen klara med ljudtekniksskiten och i och med det så firades detta mirakel med lite dans. Lättnaden var total! 
Efter det så åkte jag hem och somnade helt utdöd på soffan, tills Carina kom hem och väckte mig. Då blev det inge mer vila. Istället gick vi och tittade på Lillebrors A-lags dibut. Ojojoj, snacka om att man kände sig som världens stoltaste storasyster när lillebror drog en volley mot mål. I publiken hördes kommentarer som "Vilket mål!!", "Det där är årets mål!! "Kommer bli svårt att slå det där målet!".
Det blev sedan en tidig kväller, då jag somnade på soffan runt 22.

På lördagen cyklade jag och Almannen till Julias stuga utanför Bro i Storvik, där vi drack lite bål, tittade på skräckfilm och åt godis i määäängder. Sedan så cyklade jag och Almannen hem runt 4-tiden på morgonen. Det var alldeles tyst och stilla och vi frågade oss varför vi aldrig är vakna så tidigt.
Snacka om att man har ont i rumpan efter all cyklande, seriöst, det var ingen liten bit vi cyklade heller.